2 V. 25 redan i 1526 formad efter L, är i 1541 gjord ännu mera likformig med denna källa. I v. 28 har S 1541 insatt det 1526 uteglömda: "emoot Laghen“. 3 Jämväl v. 24 har S 1541 närmat sig L. 4 Andra smärre ändringar i kap. hänvisa på L såsom källa. Cum autem cœpisset nobis appa- Als wir aber Kypern ansichtig rere Cyprus V: apparuisse mus autem Cypro. wurden. pro nomine domini Jesu, V: vmb des namen willen des propter nomen --. Herrn Jesu. per manum deductus, V: ad ma- ward ich bey der hand gelei sie möchten 23,10 ne discerperetur Pau- besorget sich Tu vero ne morem gesseris istis, Du aber trawe jnen nicht. æquiore animo, V: bono animo. vnerschrocken, 1522: guttis mu Festus ergo suscepta provincia, Da nu Festus ins land komen 25,1 5 Denna ändring synes vara gjord för att närmare få fram grundtextens mening, 1526 närmar sig E. S. 1541. S. 1526. G. bortgiffua nighra menniskio för weeld skull bortgeffua χαρίζεσθαι τινα ἄνθρωπον at iagh skal skicka tigh til ath tu shall wara en tie- προχειρίσασθαί σε ὑπηρέ en tienare. görande sådana gerningar som bätring tilhörde 3. At Christus lijdha skulle och wara then förste. mykin konst. nare. som them tilhör- om Christus lidha schulle, την ἄξια τῆς μετανοίας ἔργα πράσσοντας. εἰ παθητὸς ὁ χριστός, εἰ πρῶτος. τὰ πολλὰ γράμματα. ty thet är icke skeedt lön- ey heller är thet och skeedt οὐ γάρ ἐστιν ἐν γωνίᾳ πεligha 4. Jagh bådhe wel aff Gudhi, ehwadh ther fattas fögho eller mykit vthi, at ey allenast tu, vthan ock alle som migh höra jdagh, worde sådana som iagh är. itt rwm som kalladhes Skö na hampn, och war stadhen Lasea icke longt ther jfrå 5. lönligha. ath ey tu allenast, vtan och alle som migh höra i dagh woro icke fögho ting, vtan ganska mykit, sådana skööna hampn och war icke longt j frå then stadhen Lasea. πραγμένον τοῦτο. ευξαίμην ἂν τῷ θεῷ καὶ ἐν ὀλίγῳ καὶ ἐν πολλῷ, οὐ μόνον σε ἀλλὰ καὶ πάντας τοὺς ἀκούοντάς μου σήμερον γενέσθαι τοιούτους ὁποίος καγώ εἰμι. τόπον τινά, καλούμενον και λοὺς λιμένας, ᾧ ἐγγὺς πόλις ἦν λασαία. 1 E har ännu 1535 tillägget ob gratiam (donare), i 1519 och 1516 års editioner heter det hos honom blott: donare. " 2 Jämväl ordföljden hänvisar på L såsom källa. På samma sätt i v. 7. V.11 vill Obs. Strengn. för: "war them så mykit ansinnigh" läsa: öfwermåttan rasande mot them". L: "war vberaus vnsinnig auff sie". 3 Detta exempel kommer närmast V, men det är väl osannolikt, att S här E. V. 1 ob gratiam donare 1 aliquem ho- dz ein mensche ergeben werde minum ut pereat, V: damnare aliquem hominem. nullum crimen intendebant super hisce rebus, de quibus suspicabar, V: nullam causam deferebant de quibus ego suspicabar malum. Hæsitans autem ego de hujusmodi quæstione, V = E. vinctum. L. 1535, 1522. vmb zü bringen. brachten sie der vrsachen keine cum tu maxime sis gnarus, V: allermeist weil du weissest. maxime te sciente. 27 26,3 ut constituam te ministrum, V das ich dich ordene zum Die= = E. opera facientes digna iis qui resi- an passurus fuerit Christus, an vnd ner. theten rechtschaffene werck der büsse. das Christus solt leiden vnd die grosse kunst. Ich wünschet für Gott, es feilet eine stedte die heisset Gutfurt, skulle ha öfvergifvit sin auktoritet från 1526 och följt V, utan insikt om, att just grundtexten fordrade denna öfversättning. Det är i hvarje fall betecknande att Si detta och liknande fall ej följt L, jfr de följande exemplen. 4 I följande v. utelämnar S 1541 riktigt "them". 5 Den obetydliga ändringen är väl ej beroende endast af E eller någon af de öfriga hjälpkällorna. Betecknande är att S behållit texten i öfrigt. Aff hwilkom j ock ären j hulkin hoop j och till- ἐν οἷς ἐστε καὶ ὑμεῖς κλητοί. 1 Ändringen kan här ha föranledts af E 1535. 2 Här har S 1541 låtit L förleda sig till ett misstag, hvilket är så mycket märkligare som S 1526 var på rätt spår. Det är i grundtexten nämligen fråga om att berga skepsbåten, ej att skaffa sig en båt, och förbindandet afser skeppet, som är skadat, ej båtens fastsurrande vid fartyget. I v. 28 vill Obs. Strengn, för: "alna" hafva det riktiga: "fambnar". 3 I samma v. har S 1541 riktigt utelämnat "på grwndet" (1526). 4 Jämväl i v. 4 utbytes "the Barbarske“ mot “folcket". L har tydligen varit källan, men egendomligt är att S ej känt sig belåten med hans "freundschaft", utan utbytt sitt: "mandom" mot: "äro". |